I dag har jag tänkt att det är torsdag och i morgon fredag. Jag vet inte varför det känns så, kanske för att jag ska operera handen i morgon. Äntligen efter så lång tid är det då dags att slippa tappa känseln i handen när jag sover, duschar, cyklar, matar lillfisen osv. Jag slipper sova med stödskenan, hurra.Tänka att ha karpaltunnelsyndrom så länge och ha så mycket besvär och att jag orkat med ända hit.Jag är vänsterhänt och det är vänstern som ska opereras. Huuu vad nervös jag börjar bli. Det är miljoner saker som jag undrar över. Törs jag ta en lugnande innan jag åker dit? Vad gör de för tester innan? Får jag vänta länge eller får jag komma in kl.13 som det är sagt?Måste jag ligga och lyssna när de karvar i mig? iiiiiÄr jag groggy efteråt?Hur ont gör det?Hur ont får jag efteråt?Kan jag åka tåget till Linköping på lördag med dottern?Ja listan av frågor kan göra lång.I dag har jag varit duktig, jag och stora sonen gick ut när minstingen tupplurade med pappa. Jag passade på att ringa till mamma medan sonen cyklade omkring. Vi var ute i över 2 timmar.Dottern lekte med en kompis från det att hon kom hem från 6 års vid 12 till klockan var nästan 18.Nu sitter jag här vid datorn och funderar på vad det sista blir som jag stoppar i mig idag. Efter 00 får jag inte äta fast föda. Just nu äter jag supergod dajmchoklad. Mmm marabou............